Kreativitetens betydelse för vårt välstånd blir allt tydligare

Sverige har alltid varit välsignat med värdefulla råvaror. Skogen, malmen och vattnet var i sekler grunden för vår export och vårt välstånd.

Men vi ska inte heller glömma Sveriges alla innovatörer och uppfinnare genom historien. Blixtlås, separatorer, kullager, dynamit och säkerhetständstickor är bara några av de produkter som utvecklats av svenska hjärnor för att förändra och förbättra världen.

I dagens Sverige är innovation ännu viktigare och den kreativa sektorn är en modern basindustri med mycket stor exportpotential.

Det är dock inte mer än tio år sedan som den verkliga insikten vaknade på riktigt, om betydelsen av och möjligheterna i den kreativa sektorn.

Väckarklocka var den finanskris som följde efter investmentbanken Lehman Brothers konkurs, och som fick följdverkningar över hela globen och i de flesta branscher.

När man på olika myndigheter studerade sviterna av kraschen och försökte räkna ut hur man skulle lösa problem och få hjulen att snurra igen upptäcktes något intressant; det fanns branscher, där krisen inte fått fäste och konkurserna inte var lika många. Dessa branscher fanns i den kreativa sektorn. Där fanns många små, och några få lite större, företag som verkade inom branscher som film, musik och spel exempelvis.

Detta ledde till att regeringen 2009 beslutade om en handlingsplan för utveckling av de kulturella och kreativa näringarna.

”Kultur- och näringsdepartementen började samtala och de ledde till att man bildade Rådet för Kulturella och Kreativa Näringar hösten 2010”, berättar Sven-Olof Bodenfors, som blev rådets ordförande.

Syftet med rådet var att hjälpa regeringen att ta fram en handlingsplan, samt initiera och stimulera en bredare diskussion om hur kultur och kreativitet som värdeskapande verksamheter kan kopplas till entreprenörskap och innovation för tillväxt och utveckling av näringslivet och för samhället i stort.

Rådets uppgift var också att ge de olika branscherna en gemensam röst.

”Det var viktigt att gå i samlad tropp till politiker och lägga fram en gemensam story och gemensamma prognoser. Dessutom var det viktigt att få regionerna att sätta upp organisationer till stöd för de kreativa näringarna”, förklarar Sven-Olof Bodenfors.

Rådet presenterade sin rapport för regeringen i december 2012.

Där drog man slutsatsen att den kreativa sektorn har stor potential att bidra till både ekonomisk och social tillväxt. Sektorn skapar dels skapar egna värden, men fungerar även som värdeskapare för andra branscher.

Men för att det skulle bli möjligt fullt ut, menade rådet, krävdes dock att man uppmärksammade de områden som delvis skiljer kreativ sektor, från mer traditionella branscher, nämligen att kreativ sektor:

Baseras på icke-teknologisk innovation
Har en mycket hög andel små företag
Har få företag med många anställda
Inte är organiserade som andra näringar (inga arbetsmarknadspartner)
Ofta har andra drivkrafter än ekonomiska
Ofta har IP-baserad verksamhet
Tills stor del är Globalt at Birth – stor internationaliseringspotential

Rådets rekommendationer till regeringen var bland annat att ge de kreativa näringarna en samlad röst. Man föreslog att staten aktivt skulle stimulera och stödja det initiativ som tagits av flera branschförbund om bildandet av ett nätverk. Det skulle utgöra en samlad struktur för sektorns utveckling kring viktiga gemensamma frågor och vara den tydliga samtalspart som dittills saknats.

Regeringen hörsammade rekommendationen och när man presenterade en ny exportstrategi 2015 nämndes också kulturella och kreativa näringar som speciellt viktiga för en positiv Sverige-bild.

Intressant i sammanhanget är den politiska enighet som råder. Rådet för Kulturella och Kreativa Näringar bildades av alliansregeringen efter beslut från näringsminister Maud Olofsson och kulturminister Lena Adehlson Liljeroth.

Sen dess har vi haft några regeringsskiften, men arbetet har fortsatt och 2015 lanserades Kreativ Sektor med anslag från Tillväxtverket.

En rekommendation från Rådet för Kulturella och Kreativa Näringar var också att staten skulle fungera som katalysator för instiftandet av priser och utmärkelser för kvalitetsutveckling inom de kreativa näringarna. Också det har regeringen delvis hörsammat. Hösten 2017 instiftades ett nytt kulturpris som ska delas ut till svenska entreprenörer och talanger inom kulturella och kreativa näringar.

Text: Carin Fredlund, 2018-06-14